När man tänkte ge upp

Idag spenderades ännu en timma på kalmar bk för lite agilityträning. Var inte bara jag som träna där agility, men utan en gammal dam och sina mindre hundar i den andra hagen. Vi har nu mera två inhägnade agility planer anslutna till varandra och med agility förrådet vid den stora inhägnaden, men tätt bredvid den mindre. Hon valde den mindre eftersom hon var där först. Enda som skiljer är mindre yta, men även att gungan finns där, men inget jag behöver lägga krut på Nicci. Hindrena i den lilla är dock de gamla, varav balansen är en sån där hemsk än där kontaktfälten inte är synliga… Så jag har valt att inte träna på den även fast de är enda chansen till maxhöjd, men jag föredrar våran löstagbara med tydligare markeringar.

Jag hade tänkt ge upp running contacts på balanhindret och börja med 2on2. Blev inte så direkt. Gjorde de på a-hindret som var tänkt att behållas som running, men helt plötsligt var det de hindret som inte såg lika bra ut. Gjorde en hel del där jag stoppa upp henne precis när hon satt framtassarna på uppfartens kontakt då de är den hon brister i. Annars i övrigt hade hon helt okej träffar. Något högt, men ändå inom ramarna. Inte vid uppfart alltid, men de bättrar på sig.

Balansen var de jag kände neee nu räcker det! De går inte… Visar sig att vi fortsätter i alla fall. Första genomgången av hindret på banan och hon satte upp- och nedfart perfekt! Jubel rop! Lite missar enstaka gång, men annars satte hon bättre än någonsin. Här hemma har jag ju inte en hel så jag övar bara nedfart. Hon bromsar förfärligt och går ner för att träffa. När hon tar full fart så blir de flying contacts, men ska nog gå om i basen här hemma till marken då plankan här är smal och halkig.

I och med att vi körde A-hindret så la jag till hopp vid båda sidorna och ett däck som svängde åt sidan och krävdes framförbyte + två slalom på fyra pinnar. Det var riktigt svårt att skicka henne till däcket och till större del small hon i eller gick under. Inget jag gillade så värst, men vi får ta hårdträning på däcket. Det är igenom man ska, inte under, inte rakt in i den…

Slalom går framåt! Hon börjar ta riktigt bra ingångar igen och fått upp farten samtidigt. Var riktigt stolt över den delen förutom att däcket innebar innan eller efter som inte gjorde mig lika munter. Felade hon som att riva hopphinder, missa kontaktfält eller smälla i däcket så uteblev hon belöning och fick göra om. Inte alltid, däcket var ju hopplöst så ibland belöna jag för att jag älskade hennes slalom.

klö

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s